Lekebergs kommun

Sannabadet Camping & Bad                                          hemsida     e-mail
Bergavägen 1
716 31 Fjugesta
Tel: 0585-487 99

Gör gärna ett besök hos oss, här finns det möjlighet för dig att hitta nångon camping eller stuga, hittar du ingen så finns den säkert någon campingplats ganska nära.

Hotellet, som ligger intill stationsbyggnaden är från 1896 och där bedrevs hotellverksamhet fram till någon gång på 1970-talet. Idag finns där en pizzeria, en jourbutik och hyreslägenheter.

Tingshuset, där hölls tingsförhandlingar fram till slutet av 1960-talet. Därefter har lokalerna inrymt både förskola och fritidsgård. Även polisstationen var inrymd i samma fastighet. Idag ägs fastigheten av en stiftelse, kallas ”Hantverkshuset” och det bedrivs daglig verksamhet för handikappade i lokalerna.

Gamla marknadsplatsen har kvar de ursprungliga marknadsbodarna. På denna plats hölls årlig marknad den första tisdagen i oktober i över hundra år. Idag är det parkering på platsen och marknadsplatsen ligger numera en bit ner för vägen mot Vretstorp. Sannamarken hölls första gången år 1863.

Edsbergs Sanna herrgård ligger på vänster sida om vägen före utfarten på länsväg 204. Manbyggnaden är uppförd 1909. Här fanns gästgivargård från 1599 till 1907. Sanna har också varit en gammal tingsplats. Idag ägs gården av en stiftelse och inrymmer behandlingshem för handikappade.

Kvistbro Kyrka är uppförd i trä år 1662. Lägg märke till den vackra klockstapeln. Se också hur väl hela kyrkplatsen harmoniserar, med kyrka, prästgård och församlingsgården med sina flyglar. I den gamla f.d. Prästeparken, i sluttningen mot Svartån, har Tångeds IF fotbollsplan, Klockarvallen, för sina ungdomslag.

Trantala-stugan är en torpstuga, ca 200 meter väster om Kvistbro kyrka. Stugan är från slutet av 1700-talet. Här ska Kvistbro sockens sista bödel ha bott. Avrättningsplatsen ska ha legat vid Hagalund.

Mullhyttan brukar kallas ”Porten till De Blå Bergen”. Här växte en by upp sedan drottning Kristina 1642 utfärdade privilegium för en masugn på platsen. Mullhyttan har en aktiv hembygdsförening som har rustat den gamla kvarnen och framförallt under sommaren drar igång vattenhjulet och mal mjöl på gammalt vis. Mjölet används sedan när man bakar i den gamla bagarstugan. Kvarngården har rustats och används till kafé under sommaren. Där finns även en modell över hyttområdet som fanns här för 150 år sedan.

Sixtorp finns det en naturskön badplats och en handikappanpassad promenadslinga. Här ligger också Sixtorps gamla skola.

Gammelhyttan vid Multens strand var en gång plats för en av Lekebergs många hyttor. I dag är vretarna efter bäcken och kring hyttplatsen ett vackert strövområde. Platsen hålls i hävd genom Västernärkes Naturvårdsförenings försorg och är växtplats för bl.a. tibast.

Lekhyttan är den bäst bevarade bergmansbyn i Leke Bergslag. Gårdarna ligger efter bygatan som kantas av gamla träd. Flera av husen pryds av gjutjärnsskorstenar.
Hyttan lades ner redan 1776. Till Lekhyttan har Axel Anrep förlagt handlingen till sångspelet ”Närkingarna”.

Hallagården ett populärt utflyktsmål. Med möjligheter till ridning, kaffeservering och handelsbod är det många som letar sig dit och även tittar på den gamla boendemiljön.

Garphyttans Nationalpark som är en av Sveriges först avsatta nationalparker. Tillkommen redan 1909. Här finns det gamla odlingslandskapet bevarat. Åkrarna hävdas i dag som slåtterängar. Det finns en rik flora med bl. a. flera orkidéarter. Här finner man något av det vackraste naturen kan visa upp blommande ängsmattor mellan skuggande träd.

Lekeberg-Sälven. Ett ravinlandskap har bildats genom att Garphytteån och Lekhytteån före utflödet i Svartån skurit sig ner i de lösa jordlagren.

Lekeberga herrgård – byggd på 1740-talet. Här lät Karl IX anlägga ett järnbruk, det s.k. Lekebruket som var i drift 1572 – 1588. Här ligger också Lekebergsbron som besjungs i Jeremias i Tröstlösas visa ”Tess lördan”.

Hidinge gamla kyrka är en av Närkes minsta kyrkor. Den byggdes omkring år 1200. När den nya kyrkan byggdes fick den förfalla och användes bl.a. som hölada, magasin, vedbod och luffarlogi. En stiftelse räddade dock kyrkan från totalt förfall och efter restaurering återinvigdes den 1937.

Knista kyrkas största sevärdhet är valvmålningarna från 1617 med bilder ur den bibliska historien. Kyrkans äldsta delar är från 1100-talets senare hälft.

Södra Landsåsen. En av Lekebergs äldsta gårdar. Skattelagd i början av 1600-talet och i samma släkt sedan 1662.

Kräcklinge är Lekebergs verkliga slättsocken. Förr i världen kallades Kräcklinge i folkmun ”Lilla Kanaan”. Här finns flera större gårdar bl. a. Falkenå, Väsby och Höjden samt ”Hedins” Torp som vi återkommer till. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1766. Kyrkans medeltida altarskåp finns i dag i Hidinge gamla kyrka. Sockenkyrkan med sin vackra klockstapel ligger högt över den omgivande slätten.

Hackvad är Närkes till ytan minsta socken. Ca 2 km söder om kyrkan, på Botåsen, finns den sägenomspunna ”Drakrösan”, ett bronsåldersröse och den ståtliga domarringen med nio resta stenar. Där finns också ”Kung Botes källa”. Kyrkan är socknens tredje i ordningen. Den första byggdes i slutet av 1100-talet. Av den återstår endast västtornet. 1782 invigdes en ny kyrka som brann ned den 27 april 1902. Nästa kyrka, den nuvarande, byggdes på den brunnas grund.

Trystorps gård. 1495 köpte biskop Cort Rogge i Strängnäs tre torp (Try Torp) i Tångeråsa och lade under Riseberga Kloster. 1603 fick den livländske adelsmannen Henrik von Falkenberg Trystorp i förläning. Gården omfattade då Tångeråsa och Skagershults församlingar. Efter Henrik von Falkenbergs död 1629 delades gården mellan hans söner Conrad och Melker. 1649 bildades så Skagershults församling. Trystorp var sedan i släkten Falkenbergs ägo till 1816. Godset såldes då till boktryckare N. M. Lindh i Örebro. Denne rustade upp gården bl. a. påbyggdes huvudbyggnaden med en andra våning. Lindhs arvingar sålde 1868 godset till grosshandlare Julius Lindström i Göteborg. Lindström lät anlägga den sjö som finns öster om slottet.

Ekängen strax söder om gården är speciellt under vår och försommar en stor sevärdhet. Reservatet är 13 ha stort. Ekängen är en gammal löväng och efter genomgripande restaurering möter här åter den klassiska ängsbilden: ”Örtrika ängar mellan skuggande träd”. Ängen hyser alla de ädla lövträden och en artrik lundflora. Till området finns en speciell vägledning i serien ”Naturreservat” utgiven av Länsstyrelsen.

Tångeråsa kyrka är en av landets äldsta träkyrkor. Äldre torde endast Granhults gamla kyrka i Småland vara. Långhuset i Tångeråsa kyrka är uppfört på 1220-talet, koret ca 1290. Om dessa dateringar tvista dock de lärde. De målade fönstret i södra väggen är medeltida. I den vänstra halvan ses Andreas med Andreas-korset och i den högra Maria med smörjelsekaret. Triumfkrucifixet över mittgången anses vara från 1300-talet. I den vackra stapeln hänger två klockor. Storklockan är från 1495 och skänkt av biskop Rogge.

Västkärrs fågeltorn. Där finns det ett mycket rikt fågelliv med bl. a. svarthakedopping, smådopping och sångsvan.

Vid Backa låg från medeltiden tre kvarnar. Från början låg de under Riseberga Kloster och senare under Trystorps Säteri. Kvarnrörelsen lades nr 1950. Numera finns här en kraftstation.

Edsbergs kyrka. Kyrkan är till sina äldsta delar från 1100-talet,. Den smidesprydda dörren i södra väggen är från Riseberga Kloster. På 1650-talet byggdes kyrkan ut mot söder. Byggnadsmaterialet togs då från Riseberga. På kyrkogården finns Olof Gabriel Hedengrens grav. Riseberga Kloster har blivit något av en symbol för Lekeberg och är den äldsta ”byggnaden” i Västernärke.

Floran på Risebergahöjden bör man också lägga märke till. Här hittar man många vackra växter, både gamla odlade och förvildade samt sådana som ingår i vår vilda flora. Tre växter som ingick i den forna klosterträdgården finns ännu blommande varje år: Spansk körvel, Luktviol och Vintergröna.

Högans Hembygdsgård mellan Riseberga och Fjugesta. Det är Västernärkes Hembygdsförenings gård. Samtliga byggnader på platsen är flyttade från andra delar av Västernärke. Mangårdsbyggnaden är en tvåvånings bergsmansstuga från Granhammar i Vintrosa socken. Den sattes upp vid Högan 1939, liksom stallet, flyttat från Baggetorp i Kvistbro och boden med svalgång, från Ribboda. Den mindre boden och den s. k. bastan flyttades till platsen i början av 1950-talet. I dessa fem byggnader förvaras ett stort antal föremål, möbler och redskap, sådant som användes i de gamla allmogehemmen i Västernärke.